Högspänning i Katrineholm

Högspänning i Katrineholm

Agne Carlsson står vid fönstret och pekar rakt över gatan. - Där startade vi för över sjuttio år sedan… det har hänt en del sedan dess… Det har det verkligen gjort. Då, 1946, var Elektrotjänst några få elektriker som arbetade med el-lösningar för jordbruk. Idag är man totalt 57 personer, varav 40 elektriker. 

ELKEDJANMEDLEM
ELEKTROTJÄNST - KATRINEHOLM

Men tillbaks till Agne igen.
- Jag började här 1976, när jag var 16 år. Jag jobbade nog i två- tre år, sedan vart det lumpen som elektromekaniker i flottan, jobbade som industrielektriker på SKF och på Energiverket några år innan jag pluggade vidare. 1988 började jag här igen… och nu är jag VD och en av huvudägarna.

Var ligger fokus?

- Vi jobbar med det mesta inom el, men vi har starkt fokus på infrastruktur.
Vi började att gå åt det här hållet redan i slutet av sextiotalet… även om vi inte var medvetna själva om det just då.
Då var det Fortifikationsverket, det var försvarsanläggningar… bergrum, jobb som vi fortfarande håller på med. Sedan gled det över till Banverket via byggare som höll på med den här typen av jobb. Det här var när SJ bolagiserades. Det var en hel del jobb i tunnlar, vi gjorde exempelvis elinstallationerna, i tunnlarna vid Flemingsberg i Stockholm 1994-95.
Sedan har det rullat på. Under åren har vi utfört stora entreprenader åt Banverket, Luftfartsverket och Vägverket som nu finns under det gemensamma Trafikverket sen ett antal år tillbaka.

Hur får man den här typen av uppdrag?

- Först och främst måste man ha alla nödvändiga certifikat och uppfylla alla skallkrav.
Man måste vara ett stabilt företag i botten, sedan handlar det om förtroende och referenser. Och självklart också priser.

Framtidens områden i vår bransch?

- Jag tror starkt på infrastruktur i alla former. Människor rör på sig mer och mer. Idag är både järnvägar och vägnät överbelastade, så det kommer skapas stora möjligheter… Agne funderar vidare en stund innan han svarar
- .. det gäller även produktion och lagring av egen energi. Egen strömförsörjning. Ta Tesla Powerwall som ett  exempel. När man väl kan enas om tydliga villkor från statens sida, då kommer hela det här området att lyfta snabbt. Det gäller även solenergi. Vi har tillsammans med SEB skapat en lösning på lokal nivå som innehåller både produkter, installation och finansiering. Jag tror väldigt mycket på hela lösningar.

Lösningar som vi på Elkedjan verkligen brinner för. Hur ser du på samarbetet, eller rättare sagt ägarskapet i Elkedjan?

- Jag ser mig mer som ägare än kund. Jag tycker samarbetet fungerar bra. Det finns en trygghet, man jobbar för vårt bästa helt enkelt. Men det är avgörande att alla är på tå. Jag vill ju helst handla allt av ”mig själv” och inte av andra.

Ni använder ju Elkedjan NÄRA. Berätta!

- Det fungerar som ett servicelager med 300-400 produkter, inte som tidigare med vårt eget lager, där alla rester från våra projekt hamnade. Att vi kan göra satsningen beror på att vi har stabila priser att gå på.
Det här är en bra lösning.

Framtidens Elkedjan?

Jag tror på rikstäckande och centrala avtal, men det gäller att vara försiktig och inte trampa varandra på tårna.
Även öka kunskapen om totalentreprenader på kedjenivå, exempelvis hotell. Hela lösningar blir allt viktigare.
Men det som framförallt är viktigt är löpande utbildning för oss och våra elektriker.
Det har hänt och händer så otroligt mycket när IT blivit en del av det vi pysslar med…men utbildningarna måste vara skräddarsydda, skilja sig från de kurser som EIO har.
Jag gillar idén med Elkedjan Akademi.
Innan vi lämnar Agne och Elektrotjänst tar vi en promenad ner till stationen. Vi avslutar där vi började; med infrastruktur, nu i form av bilder.

Elektrotjänst om tio år?

- Svårt att säga, jag tror vi jobbar med det här fortfarande säger Agne och pekar mot tågen.
Infrastruktur om vi tar oss friheten att summera. Hög spänning, eller högspänning i Katrineholm.